Tidrapporter är rapporter som du skickar in till oss varje vecka för att få ersättning. Tidrapporter skickas in för föregående vecka och kan tidigast skickas in på måndag efter att aktuell vecka har passerat.

Helt arbetslös
Är du helt arbetslös rapporterar du arbetslös för hela veckan, även lördag och söndag.

Ersättning från Försäkringskassan
Om du blir sjuk under tiden du är arbetslös så ska du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
Om du själv varit sjuk, vårdat sjukt barn eller tagit ut föräldrapenning rapporterar du det på tidrapporten. 

Timanställd
Om du har en timanställning så ska du på tidrapporten markera antal timmar du arbetar, även lördag och söndag.

Deltidsanställd
Arbetar du deltid med schemalagd arbetstid oavsett om du har månadslön eller timlön, ska du fylla i din sysselsättningsgrad i procent (anställningens omfattning) på tidrapporten. Om du har arbetat extra utöver din sysselsättningsgrad redovisar du dem timmarna dag för dag, även lördag och söndag. Om du anger sysselsättningsgrad på tidrapporten ska du även fylla i rutorna om att du är arbetslös måndag till söndag. Förutom sysselsättningsgraden ska du dessutom alltid redovisa alla avvikelser såsom sjukdom, föräldrapenning, förhindrad och semester de dagar det gäller.

För veckor då du arbetat deltid kan du maximalt få 60 deltidsveckor per ersättningsperiod.

Semesterdagar
Semesterdagar är alltid hela dagar. Det innebär att du som normalt arbetar del av dag ska deklarera semester hela dagen. Vid längre semester än en vecka räknas även arbetsfria dagar som semesterdagar (lördag och söndag). Det gäller både hel- och deltidsanställda.

Provisionsbaserad anställning
En anställning, där lönen är provisionsbaserad med oreglerad arbetstid räknas som heltidsarbete och man har enligt praxis inte rätt till arbetslöshetsersättning. 

Förtroendeuppdrag
Om du har ett fackligt eller politiskt förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från en tidigare ordinarie anställning jämställs uppdraget med förvärvsarbete i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att du ska fylla i arbetet på tidrapporten.

Jour- eller beredskap
Om du har jour- eller beredskapsarbete räknas det som arbetade timmar, det gäller även när du har sovande jour. Hur du rapporterar detta beror på om du är timanställd eller anställd till en viss sysselsättningsgrad (procent av heltid). 

Timanställd och jour - beredskapsarbete
Om du har jour- eller beredskapsarbete och är timanställd ska du kryssa i alla timmar på tidrapporten, det gäller även när du har sovande jour.

Sysselsättningsgrad och sovande jour
Om du är anställd med sysselsättningsgrad (anställd för att arbeta en viss procent) ska du kryssa i din sysselsättningsgrad på tidrapporten.
Har du jour- eller beredskapsarbete som ligger utanför tjänsten ska det kryssas i som arbetade timmar utöver sysselsättningsgraden, det gäller även sovande jour.

Betalda jourtimmar
Eftersom betald tid jämställs med arbetad tid ska alla betalda jour- och beredskapstimmar fyllas i på tidrapporten, därför ska även sovande jour redovisas som arbetad tid även om man inte får lika mycket i lön.
Om du har frågor om jour- eller beredskapsarbete eller om du är osäker på hur du ska fylla i dina tidrapporter är du välkommen att kontakta oss.

9 månaders gräns
Tidrapport som skickas in får inte vara äldre än 9 månader.

Hjälptexter
Det finns hjälptexter i Mina sidor som guidar dig till hur du ska fylla i dina tidrapporten.

Påbörjat en heltidsanställning
När du påbörjar en anställning så ska du rapportera tiden från den första dagen som du är anställd.

Exempel: Om man har fått arbete så ska man rapportera arbetslös fram till den dag man inte längre är arbetslös. Man kan inte rapportera arbetslös fram till att man får första lönen. Man kan inte rapportera arbetslös de dagarna man har påbörjat sin heltidsanställning.
Det framgår av tidrapporterna hur man fyller i dem.

Sidan uppdaterades 17 september 2024